.

SABLAR

Sabeln är idag primärt ett ceremoniellt vapen men fortfarande den främsta symbolen för en officer (taktisk- eller specialistofficer). Truppslagens sablar har genom tiderna varierat och anpassats efter uppgifter och stridssätt. I början av 1900-talet blev sabeln allt mer omodern som ett primärvapen på slagfältet, även om det nyttjades av vissa kavalleriförband till närmare mitten av 1900-talet. 

Idag förs fyra olika typer av sablar (palascher) inom Försvarsmakten. Dessa faställdes att representera de olika truppslagen runt 1900-talets början. Flygvapnet har sedan 2010 fört sabel m/1893 i samband med parad, dock bärs stickert m/1952 av tradition till högtidsdräkt. Stickert m/1952 benämns m/1930 inom Försvarsmakten, men stickerten modifierades och fick två bärringar 1952, till skillnad från m/1930 som bara hade en bärring.

Sabel m/1893, förs av officer vid kavalleriet, artelleriet, luftvärnet, trängen och flygvapnet till paraddräkt.
Sabel m/1899, förs av officer vid övriga arméförband.
Sabel m02-15, förs av officer inom flottan.
Sabel m/1915, förs av officer inom amfibiekåren.
Stickert m/1952, bärs av officer inom flygvapnet till högtidsdräkt.

Portepén, som egentligen är en säkerhetslina för de fall då sabeln slogs ur handen, har idag enbart en ceremoniell funktion men är ett obligatoriskt tillbehör. Portepén har efter Försvarsmaktens införande av trebefällssystemet fått två utföranden, där taktiska officeare för en guldfärgad portepé med blå streck och specialistofficerare för en silverfärgad portepé med blå streck.

Den svarta baljan är en mer av en nymodighet men är fastställd som Försvarsmaktsgemensam sedan 1905, med undantag från Livgardets Livbataljon som har återgått till förnicklade baljor.